Ett steg närmare målet

Igår,torsdag, begav jag mig till den Amerikanska Ambassaden i Stockholm. Jag tog en taxi från Centralstationen men jag tror chauffören lurade mig på lite pengar. Men jag är lika glad för det för jag kom fram och dessutom i tid. Dock var det inte riktigt som jag väntat mig. Väl framme vid ambassaden, några minuter innan klockan skulle slå 9.30 så var det dags att ställa sig i kö. Utanför den stora gråa betongklump omgiven av 10 meter stängsel som är den amerikanska ambassaden, stod det fullt av människor som väntade på att få komma in. Alla med den bokade tiden 9.30. Turen var dock på min sida och solen sken på oss och jag pratade med trevliga människor runt omkring mig. Klockan 11.20 blev jag kallad in till säkerhetskontrollrummet där jag visade upp mitt pass och tre andra dokument. Inga väskor eller elektroniska ting fick följa med in på ambassaden, endast de kläder du hade på kroppen blev godkända att passera.

Jag gick med stora kliv in i den stora betongklumpen och tog emot en nummerlapp, nummer 53. Displayen på väggen visade 38. Jag satte mig ner på en mycket, och då menar jag mycket obekväm stol och började vänta. Jag väntade tillsammans med 60 andra. Tv:n i rummet visade BBC news men efter en timme kändes det som om man kunde nyheterna utantill.
När displayen väl visade 53 och jag lämnat ifrån mig alla papper, mitt pass så fick jag vänta lite till.

12.50 hör jag mitt namn i högtalare, SUNDBERG EMMA WINDOW F. Vid lucka F lämnade jag ifrån mig 10 fingeravtryck, småpratade lite med kvinnan i luckan och berättade om mina planer, sen sa hon: Now, you may leave! Have a good day!
Och därmed var mitt besök på ambassaden färdigt. En väldans massa väntetid och köer, men jag är ett steg närmare målet. Om en vecka får jag mitt pass tillbaka med ETT VISUM I !

I AM GOOD TO GO!
Nu ska jag bara fixa en försäkring! ;)

KÄRLEK !