29 juni

Idag är en mycket speciell dag på alla sätt och vis, och det ska jag fira med att lägga mig i solen och njuta av ledigheten. 

Det är 3 veckor och 2 dagar kvar tills jag åker, kan det verkligen stämma? Det känns så märkligt att allt börjar dra ihop sig. På mitt rum står flyttkartonger, kläderna är sorterade till USA- EJ USA. 

Jag har börjat packningen redan nu för att ha koll på läget. På lördag åker jag och hela familjen till Göteborgs fina skärgård, till Hönö, och njuter av den svenska sommaren. En hel vecka blir jag borta, så när jag kommer hem är det plötsligt bara två veckor kvar. Därför börjar jag nu. Dessutom tycker jag att det är ganska roligt att flyttstäda och packa, det innebär att det händer på riktigt. Att jag inte drömmer det här. 

Tänkte lägga upp lite bilder på mitt blivande hem och mitt nuvarande kaosiga rum. Men det får vänta tills solen gått ner. Nu blir det svensk sommar när den är som bäst!

KÄRLEK

4 VECKOR!

Idag exakt är det 4 veckor tills jag åker, 4 VECKOR! Hur bara ska jag hinna med allt jag vill göra? 

Semester med familjen, umgås med mina vänner, packa?! Jag tar en dag i taget. Först kommer midsommarhelgen som ska spenderas i Halmstad med min underbar mormor, morfar och äldsta lillasystern. Jag ser fram emot en lugn helg, och lite kvalitetstid med de människor som betyder väldigt mycket för mig!

23 JULI bär det alltså av, det är Emmadagen, och planet lyfter från Kastrup tidigt på morgonen. 

4 veckor and counting. . . . 

KÄRLEK!

En dålig dag blev en bättre dag!

Det har varit en jobbig dag, mycket stress och press. Huvudvärken har legat som ett tjockt täcke över hela huvudet och jag har haft svårt att andas. 

Jag mådde genast bättre när jag i eftermiddags lämnade Kulturama och arbetet med musikallägret, och gick til TICKET. Jag satte mig ner i en skön stol för att prata flygpriser med en kvinna som arbetar där och en timme senare gick jag hem med en flygbiljett i handen. Så nu är det klappat och klart! Den 23 juli lämnar jag Sverige, då hinner jag fira min brors 18 årsdag och vara med på släktkalaset, vilket gör min mamma glad! 

Det är fyra veckor kvar och jag känner verkligen att jag vill åka nu! Jag måste härifrån!

Men för att fortsätta min lilla berättelse så gick jag alltså något gladare hemåt, där något ännu roligare väntade. MITT VISUM!!! Lyckan är gjord! Alla papper är ifyllda, och nu kan jag egentligen bara vänta, och börja packa! 

Nu känns livet något enklare, dagen blev något bättre! 

Allt jag hade behövt nu är en kram..

KÄRLEK ! 

Ett steg närmare målet

Igår,torsdag, begav jag mig till den Amerikanska Ambassaden i Stockholm. Jag tog en taxi från Centralstationen men jag tror chauffören lurade mig på lite pengar. Men jag är lika glad för det för jag kom fram och dessutom i tid. Dock var det inte riktigt som jag väntat mig. Väl framme vid ambassaden, några minuter innan klockan skulle slå 9.30 så var det dags att ställa sig i kö. Utanför den stora gråa betongklump omgiven av 10 meter stängsel som är den amerikanska ambassaden, stod det fullt av människor som väntade på att få komma in. Alla med den bokade tiden 9.30. Turen var dock på min sida och solen sken på oss och jag pratade med trevliga människor runt omkring mig. Klockan 11.20 blev jag kallad in till säkerhetskontrollrummet där jag visade upp mitt pass och tre andra dokument. Inga väskor eller elektroniska ting fick följa med in på ambassaden, endast de kläder du hade på kroppen blev godkända att passera.

Jag gick med stora kliv in i den stora betongklumpen och tog emot en nummerlapp, nummer 53. Displayen på väggen visade 38. Jag satte mig ner på en mycket, och då menar jag mycket obekväm stol och började vänta. Jag väntade tillsammans med 60 andra. Tv:n i rummet visade BBC news men efter en timme kändes det som om man kunde nyheterna utantill.
När displayen väl visade 53 och jag lämnat ifrån mig alla papper, mitt pass så fick jag vänta lite till.

12.50 hör jag mitt namn i högtalare, SUNDBERG EMMA WINDOW F. Vid lucka F lämnade jag ifrån mig 10 fingeravtryck, småpratade lite med kvinnan i luckan och berättade om mina planer, sen sa hon: Now, you may leave! Have a good day!
Och därmed var mitt besök på ambassaden färdigt. En väldans massa väntetid och köer, men jag är ett steg närmare målet. Om en vecka får jag mitt pass tillbaka med ETT VISUM I !

I AM GOOD TO GO!
Nu ska jag bara fixa en försäkring! ;)

KÄRLEK !

Ett sista besök i den svenska hufvudstaden

Nu befinner jag mig i Stockholm för att imorgon klockan 9.30 besöka den Amerikanska Ambassaden. Dags att bli intervjuad så man kan få sig ett visum. Jag hoppas verkligen att jag inte glömt något viktigt papper hemma. Jag har en hel mapp fylld med underskrivna papper och bevis på både det ena och det andra, tänk om det inte räcker?!

Vägen hit har varit lång, och det ska bli skönt att ha det överstökat. Dock är jag lite nervös nu, kom på härom dagen att intervjun ska hållas på engelska. Det borde inte vara något problem, men det gör fjärilarna i magen lite större. 

Max 5 minuter innan avsatt tid får man göra entre på Ambassaden och man ska klä sig efter väder om väntetid är så pass lång att man får vänta utomhus. Inga väskor, mobiler, musikspelare, smycken eller dyl får tas med in på området och in till Ambassaden. Har man några otillåtna föremål på sig blir man nekad inträde och får komma tillbaka en annan dag.  Det är mycket att komma ihåg! 

Nu ska jag krypa ner under täcket, säga GodNatt till världens bästa Cajsa som ligger i sängen bredvid och sova ett par välförtjänta timmar! NATTI!

KÄRLEK !